Det är min övertygelse att många människor i dag upplever sin vardag och sina liv som en ständig kamp. En kamp för att få timmarna att räcka till, för att uppnå allt det där som förväntas av oss, privat och på jobbet i väntan på att lugnare tider ska infinna sig så att vi tillslut får tillfälle att komma i kapp, vårda oss själv och våra relationer.
Jag upplever att fler och fler börjar tröttna på denna omöjliga men allmänt accepterade kamp. Stressen som den skapar börjar för många av oss ta ut sin rätt både fysiskt och mentalt. Det var precis så min resa började.
Jag tyckte mig själv kunna hantera ett sektionschefs jobb, egen coachnings verksamhet, två små barn och hus under ett antal år.
Jag coachar ju trots allt andra människor som yrke plus att jag tränar, körde yoga och äter bra. Men lägg till en skilsmässa och barn som inte mår så bra så blev det till och med för mycket för mig jag som betraktat mig själv som den obotliga optimisten och krigarkvinnan.
En dag kom jag in på jobbet och skulle precis som alla onsdagar hålla ett personalmöte. Tittade upp på min så välbekanta grupp och fick plötsligt en obehaglig känsla av att varenda en av de som satt där inne hatade mig. Kroppen började skaka. Snabbt tog jag mig ut därifrån och kollapsade i ett intilliggande rum. I dag vet jag att jag drabbats av en panikångest attack!
Detta var början på en resa att återta kontrollen över mitt eget liv och att följa min egen sanning. En resa som aldrig tar slut men som med nya verktyg gör att jag ser fram emot den.
Jag har arbetat som chef/ledare under 22 år inom privat, statlig- och offentligsektor. Samtidigt har jag jobbat som coach och utbildare under de senaste 12 åren. Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av människor och att guida individer och grupper till att utveckla sitt fulla potential. Med åren utvecklades mitt intresse till vad jag idag skulle beskriva mer som ett kall. 2011 hade jag förmånen att träffa Michael Grinder mötet med Michael och hans forskning kring beteenden och icke-verbal kommunikation gjorde ett enormt avtryck i mitt liv. Jag ägnade de nästkommande åren att studera och lära mig allt jag kunde direkt från Michael. Jag har sedan haft förmånen att använda hans forskning, strategier och tekniker i mitt arbete med organisationer och individer. Både i rollen som chef, kollega och coach har det varit oerhört ledsamt att se en medmänniskas glittrande blick successivt tyna till två dimmiga ögon med tunnelseende. Stressen har blivit en folksjukdom och har fått oss att tappa bort oss själva i olika utsträckning. Det finns ett enormt behov av att skapa utrymme och stillhet i vardagen för reflektion och kreativitet. Därför är den mentala träningen i min coachnings minst lika framträdande som värderingar, beteenden och icke-verbala strategier.